Projekt Läsa Nobelpristagare – jakten går vidare. Sist var det Beckett, och det funkade ju inte så bra. Den här gången lyckades jag plocka på mig Herta Müllers Hjärtdjur.
Det är berättelsen om livet i en diktatur. Det är läskigt. Det är hemskt. Bilderna som Müller målar upp är kraftfulla, hennes sätt att skriva abstrakt och ofta svårt att förstå, men samtidigt djupt berörande.
Men, trots all den innebörd som orden ges, är det något med hoppigheten, det lättflytande, som gör det svårt för mig att koncentrera mig. Jag tappade ständigt tråden. Jag saknade fokus. Jag vet inte om det var romanen, eller bara jag.
Så, nej, det gick inte så mycket bättre den här gången heller.
Såg ett blogginlägg som jag tänker att du kanske är intresserad av?
http://elingrelsson.se/2011/05/14/staden-har-blivit-en-handelsvara/#comments
Riktigt intressant. Och det är verkligen sant det där, allting ska bli varumärken nuförtiden. Samma saker händer i Stockholm. Det är sjukt. Det är som att hela samhället och alla människor som lever i det ska drivas som företag. Är det verkligen bästa möjliga liv?
gav mig också på den. hon har ett mycket speciellt språk som jag till viss del gillar, om man ser det mer som poesi, än att försöka få ut än sammanhängande berättelse ur det.
Har du läst något mer av henne?