Det nya biblioteket Plattan i Kulturhuset har blivit mycket mindre, men mycket hippare. Jag har inte riktigt bestämt mig för vad jag tycker om det, att biblioteken går och blir hippa på bekostnad av ämnesmässig bredd. Sturebiblioteket är ett annat exempel. Det är ett sätt att få fler att gå till biblioteket. Det är nogContinue reading “höstläsning XI.XII: Färden genom mangroven”
Category Archives: Uncategorized
höstläsning XI.XI: Big money
Det är så härligt brittiskt, fräckt och sarkatiskt – men med stil. Jag fick den här lilla boken av P. G. Wodehouse i 23-årspresent av Frida, my fellow anglophile, och det måste jag säga att där lyckades hon med sin present. Det är lätt och underhållande, utan att för den skull bli sentimentalt och banalt.Continue reading “höstläsning XI.XI: Big money”
höstläsning XI.X: Hästar ljuger inte
Den här boken av kanadensaren Chris Irwin har stått i min bokhylla i säkert sex år. Jag fick den i julklapp av pappa någon gång, men jag har inte kommit mig för. Förrän nu. Den är fin. Den inspirerar mig, får mig att vilja tillbaka till hästarna igen, fast inte till den stressiga ridskolemiljön medContinue reading “höstläsning XI.X: Hästar ljuger inte”
höstläsning XI.IX: Det är så logiskt alla fattar utom du
I somras fick jag böcker från jobbet (den schysstaste arbetsförmånen jag har haft hittills). Då plockade jag på mig den här lilla saken av Lisa Bjärbo, mest på grund av titeln. Jag hade säkert gillat den om jag hade läst den som tonåring. Söt liten kärlekshistoria. Men nu stör jag mig på nästan allt. DetContinue reading “höstläsning XI.IX: Det är så logiskt alla fattar utom du”
karriärsbyte
Jag har i drygt ett år tänkt att jag ska jobba med resurshantering och konflikter kring vatten. Det har varit min plan. Men sen började jag läsa en kurs i hydrologi och hydrogeologi (i princip vetenskaperna om vatten och grundvatten) och insåg att hydrolog, det kommer jag aldrig att kunna bli. Det är helt felContinue reading “karriärsbyte”
höstläsning XI.VIII: Igelkottens elegans
I somras läste Elin Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Hon pratade om den under en promenad vi gjorde på Kungsholmen i juli och jag som har prackat på Elin så många böcker att jag kände att det var dags att jag tog mig an något av hennes boktips. Elin sa att hon trodde att jag skulleContinue reading “höstläsning XI.VIII: Igelkottens elegans”
höstläsning XI.VI-VII: Tales from Earthsea & The other wind
Att jag tycker om Ursula K. Le Guin framgår redan i mitt tidigare inlägg om de första fyra böckerna i Earthseaserien. Nu har jag läst de sista två också. Och jag kan inget annat än att fortsätta i samma ton. Jag känner mig trygg i hennes författarskap. Det är inte det att allting bara är braContinue reading “höstläsning XI.VI-VII: Tales from Earthsea & The other wind”
höstläsning XI.V: Så som du hade berättat det för mig (ungefär) om vi hade lärt känna varandra innan du dog
Jag brukar inte tycka så mycket om noveller, men Jonas Hassen Khemiri alltså, honom gillar jag. Smart och roligt och lekfullt och allvarligt på samma gång. Utöver Khemiris novell, består den här boken av fotografier från en utställning där olika konstnärer ställt ut verk inspirerade av Franz Kafka. Alltså är även novellen Kafkainspirerad. Och visst märksContinue reading “höstläsning XI.V: Så som du hade berättat det för mig (ungefär) om vi hade lärt känna varandra innan du dog”
höstläsning XI.IV: Svenska folksagor
Jag tycker om sagor, möjligheterna, magin, brutaliteten, och den här samlingen är riktigt bra. Allt ifrån återgivningarna av Birgitta Hellsing, till kommentarerna av Jan-Öjvind Swahn och de fantastiska illustrationerna av Alvaro Tapia. Man kan lära sig mycket om människor genom de sagor som de berättar. Fräckheten, drömmarna, de i många fall rätt osmakliga värderingarna. DetContinue reading “höstläsning XI.IV: Svenska folksagor”
att våga bry sig
Jag lyssnar nästan inte alls på musik nuförtiden. Det är som att jag blivit allergisk – jag slutade sjunga i kör och nu blir jag sorgsen över allting som påminner mig om att jag aldrig kommer att kunna bli Lisa Nilsson eller Annika Norlin eller Helen Sjöholm. Man skulle nästan kunna säga att det ärContinue reading “att våga bry sig”