Att jag tycker om Ursula K. Le Guin framgår redan i mitt tidigare inlägg om de första fyra böckerna i Earthseaserien. Nu har jag läst de sista två också. Och jag kan inget annat än att fortsätta i samma ton.
Jag känner mig trygg i hennes författarskap. Det är inte det att allting bara är bra och lyckligt hela tiden, utan snarare en känsla av att hon vet vart vi är på väg. Hon håller mig i handen. Hon tycker om både sina karaktärer och sina läsare. Och det är sällan dramatiskt, inga storartade äventyr – men ändå så nervkittlande trollbindande. Hon kan verkligen berätta en saga. Även utan den där dramaturgiska kurvan som är så typisk för fantasyböcker, så lyckas hon ändå hålla mig på helspänn. Den sista boken, The other wind, kunde jag helt enkelt inte släppa ifrån mig.
Det är uppfriskande feministiskt och filosofiskt. Le Guin skriver om de stora frågorna i livet på ett enkelt sätt utan att för den skull förminska. Jag kan inte hylla den här serien nog. Och den sista boken är bäst, så som det ska vara. En fantastisk final!
Katja Malmborg 