I helgen läste jag ut läroboken i gymnasieskolans biologi A. Det är en liten sommarhobby jag har haft, att läsa alla gymnasiets naturvetenskapliga A-kurser. Nu är jag klar.
Och där, i det sista kapitlet om evolutionen och beteendeekologi, fick jag svaret på mina funderingar om takinsekterna. Vi har nämligen en alldeles fantastisk takterrass på mitt jobb, full med blomrabatter – rabatter som i sin tur alltid är fulla av insekter. Mest humlor och bin. Och jag har hela sommaren undrat över hur de har hittat dit, till ett tak, 12 våningar upp, mitt i stan. Det måste vara flera kvarter till närmaste park. I biologi A-boken fick jag mitt svar.
Bina dansar. Ett upptäcktsresarbi rekar, hittar nektarfyllda blommor, flyger tillbaka till boet och börjar med sin dans (bestående av cirklar och sicksackrörelser) förklara hur långt, hur mycket och i vilken vinkel i förhållande till solen som de smaskiga blommorna finns. Sen, beroende på avstånd och vindförhållanden, får det våghalsiga biet med sig sina kompisar från boet och drar iväg för att skörda. Är det inte finurligt?
Det är så härligt när man får svar på sina frågor!