Jag kan bara skriva när jag sörjer kärlek. Det är som att orden sipprar ut genom sprickorna i mitt hjärta. När hjärtat är helt, pumpas orden ut i blodomloppet, strömmar genom kroppen, kliar i fingertopparna. Men stannar likväl kvar innanför min huds bräckliga skydd.
Men när trycket på hjärtat blir för stort. Du är en klump i mitt bröst. Luften stannar i strupen, lungorna går på tomgång, hjärtat.
Jag väntar på orden.
Katja Malmborg 