Jag faller alltid tillbaka till Regina Spektor. I perioder lyssnar jag på olika sorters musik, men Regina kan jag liksom alltid få sug efter. I fredags på jobbet, till exempel. Där har jag ro att lyssna på hennes texter. Och hon är en ren ordkonstnär, jag kan inte kalla det för något annat. Som i låten Man of a thousand faces:
His words are quiet like stains are
on a table cloth washed in a river
Stains that are trying to cover, for each other
or at least blend in with the pattern
Den bilden. Så skickligt sammansatt. Så fin.