Som lite avslappning har jag läst Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Och, ja, den är ju helt skruvad. Jag störde mig till en början på att karaktärerna var såna schabloner, men sen släppte jag det. Allt behöver inte vara djupt och intellektuellt och psykologiskt utforskande. Ibland räcker det om det bara roar. Och det gör den här.
Och hundraåringen Allans livsfilosofi, “Det går som det går och det blir som det blir”, är något som jag nog skulle kunna lära mig en del av.
Katja Malmborg 