Det var sommaren 2008 som jag läste Pride and Prejudice av Jane Austen. Då kunde jag redan BBC:s miniserie från 1995 utantill, de två slitna VHS-kassetterna som jag ärvt av Anna var standard varje gång jag eller mamma var sjuka. Vi kunde inte sluta fascineras av den omständigt propra brittiskan, aristokratins alla regler och seder, de vackra kläderna, den hysteriska mamman. Mr. Darcys stenansikte (så träffsäkerts gestaltat av Colin Firth).
Och när jag läste boken, insåg jag att i princip varenda replik i filmatiseringen är ordagrant tagna ur Jane Austens roman, och att denna omständigt propra brittiska som fascinerat mig så blev ännu mer njutningsbar i skriven form. Delikata, är vad Austens formuleringar är. Och i alla diverse filmatiseringar läggs ofta fokus på själva kärleksdramat, men boken är så mycket mer. Den är smart och rolig – witty är vad de skulle säga i England. Och dessa personporträtt som Austen målar upp, hennes karaktärer. Nej, jag kan bara säga att det var ett rent nöje att sitta där nere i mitt semesterslöa vaktmästeri i juli 2008 och läsa Pride and Prejudice.
Och nu har klassikern, med Seth Grahame-Smiths hjälp, piffats upp till att tillfredsställa dagens törst efter skräckromantik. På baksidan av boken står det att han transformerat ”a masterpiece of world literature into something you’d actually want to read”. Det påståendet fick mig nästan att lägga ifrån mig boken med en gång, jag blev så frustrerad på påståendet att originalet inte skulle vara läsbar. Men sen kom jag på lite försonligare tankar och började läsa ändå. Och det ångrar jag inte.
I zombieversionens Hertfordshire har England blivit överfallet av zombies och systrarna Bennet är skoningslösa zombiemördare, samtidigt som de går på sina baler och middagar i muslinklänningar och håruppsättningar. Blandningen är alldeles gruvlig, men samtidigt så fantastisk och sömlös. Elizabeth Bennet med ett katanasvärd, skolad av mästarna i Kina, känns helt naturlig, hennes blodtörstighet bara som en förlängning av hennes välbekanta personlighet. Jag tror inte att Jane Austen skulle ta illa vid sig av denna modifiering ifall hon levde idag. Elizabeth Bennet är inte i någon av versionerna en kvinna som nöjer sig med att falla in i någon norm. Och som zombiemördare är hon alldeles oslagbar.
Katja Malmborg 