En dag i maj 2007 kom jag på mig själv med att ha en eftermiddag över. Jag hade kunnat gå till biblioteket eller ringa en vän, vilket är saker jag brukar göra när jag får tid över, men just den här dagen kände jag inte för något av dem. Istället hängde jag kameran över axeln, satte mig på tunnelbanan, betraktade Stockholms lokaltrafikkarta och bestämde mig för att åka någonstans där jag aldrig varit förr. Jag hamnade i Västertorp.
Sen dess har jag hunnit besöka nio olika platser, allt med syftet att lära känna min underbara stad, Stockholm.
Och i lördags när jag satt och pluggade inför tentan i regionalgeografi (som jag för övrigt är nästan helt hundra på att jag grejade idag), insåg jag att de där utflykterna var en form av geopiety, den geografiska termen för kärleken till en specifik region, och att det jag gjorde var en ytlig form av litterär regionalgeografi – jag begav mig ut i staden för att med mina sinnen, speciellt ögonen, studera dess särdrag. Tänk att det fanns en liten geograf i mig redan då.
Det inspirerade mig att återuppta mina små upptäcktsresor. Jag har alltså gjort en egen sida åt de gamla inläggen (se bannern högst upp på bloggens öppningssida) och så småningom kommer den att fyllas ut med nya platser i Stockholm. Så fort jag får en ny eftermiddag över!